Tidig start till Efesos innan dagens hetta och andra turistbussar slår
till
Efesos är en av de bäst bevarade hellenistiska städerna med många
välbevarade offentliga byggnader och privathus vid östra Medelhavet. Många
kallar Efesos för Turkiets Pompeji på grund av de välbevarade
byggnadskomplexen. Här grundade grekerna redan i ett tidigt skede en
handelskoloni i Meanderflodens mynning. Under århundradens lopp växte staden
och blev den största efter Rom med över 100 000 invånare.
vägen till Celsus bibliotek |
Fasaden av Celsus bibliotek |
Staden var full av liv, även tvivelaktigt sådant, ett riktigt syndens näste enligt vissa antikens skribenter; bl.a. Paulus kritiserar efesierna för avgudadyrkan och det lösaktiga livet enligt Apostlagärningarna. Staden var också känd för sitt välförsedda bibliotek (Celsus bibliotek). Biblioteket så som även en stor del av stadens andra byggnader rasade under en förödande jordbävning. Men österrikiska arkeologer har gjort ett fantastiskt arbete då de lyckats resa biblioteksfasaden, som visar den fina arkitekturen som stadens officiella byggnader representerar. Även stora processionsvägar är välbevarade. Att vandra längs en sådan väg ger en förnimmelse av hur det var att leva som en ansedd manlig romare i den här staden. Det var männen som rörde sig i den del av staden som är bäst bevarad.
Nike, segergudinnan, överräcker segergransen åt segraren |
Vi hade glädjen av att se en glimt av det privata livet. Arkeologerna
har grävt fram välbevarade terasshus med fantastiska väggmålningar och
mosaiker. Endast det högsta samhällsskiktet hade råd med sådana bostäder. Medelklassen
var hänvisad till bostadskvarter utanför den här delen av staden.
Väggmålningar ett av privathemmen i Efesos |
Golvmosaik från ett annat rikemanshem |
Husen hade inbyggda avloppssystem |
Hamngatan, som är lika bred som våra moderna gator, gick från hamnen in i stadens centrum. Vårt ord arkad har sin grund i denna gata, som kejsar Arkadius lät bygga ca 400 e.Kr. Gatan hade fin stenbeläggning, som fortfarande är i mycket gott skick och den var till och med belyst på kvällarna, vilket ytterst fåtal städer var under romartiden. Gatan slutar vid den magnifika teatern där Paulus höll på att orsaka upplopp på grund av sin starka kritik mot lyx och Artemisdyrkan. Och det var precis här i teatern, kanske just där vi satt, det hände. Hantverkare som var beroende av Artemisdyrkan hade samlat folket för att få slut på Paulus verksamhet i staden. Den spända stämningen var märkbar då vi lyssnade på apostlagärningarnas text. Men stadens sekreterare lyckades lugna ner folkmassorna så att de lämnade teatern. Paulus ansåg det bäst att resa vidare innan värre saker kunde hända.
Hamngatan i Efesos |
Efesos stora teater där 20 000 åskådare fick plats |
Efesos var centrum för Artemisdyrkan och därför var det naturligt att där byggdes det största templet till Artemis, ett av antikens sju underverk.
Artemisstatyn (Capitoliumsamlingarna i Rom) |
Men, men vad finns det kvar av det enorma templet. En pelare och rester av altaret var det enda synliga ovanför marknivån. Resten av templet har återanvänts i ett kyrkobygge på 600-talet. Men tack vare flitiga resenärer som romaren Plinius d.ä vet vi i dag hur templet såg ut. Det är många av Plinius beskrivningar som arkeologerna har haft stor nytta av.
Resterna av Artemistemplet |
![]() |
Så här kan Artemistemplet i Efesos ha sett ut |
Katterna gillade Efesos heta stenar mera än vi turisterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar