Tisdag 10.9.2013

Tidig start mot vår slutdestination Bodrum. Staden har utvecklats från en liten fiskeby till en riktig turistfälla efter att nyrika från Istanbul upptäckte staden på 1970-talet. När staden sedan besöktes av berömdheter som Jacqueline Kennedy, Clint Eastwood och Mick Jagger var stadens popularitet garanterad hos jet seten.

Hotellkomplex nära inloppet till Bodrum

Borgen vid hamninloppet

Bodrum är dagens namn på den antika staden Halikarnassos. Härifrån regerade kung Mausollos sitt land Karien i mitten av 300-talet f.Kr. Formellt var han en persisk vasall, men styrde rätt självständigt sitt rike. Mausollos startade kort före sin död byggandet av ett enormt gravmonument. Detta monument kom att räknas till ett av antikens sju underverk. Dagens ord mausoleum härstammar från detta gravmonument.

En konstnärs syn på Mausollos monument

Gravmonumentet stod ganska intakt fram till 1200-talet. När johannitriddarna övertagit borgen i Halikarnassos i slutet av 1400-talet var den i starkt behov av reparation. I närheten låg det stora mausoleet inte mera intakt men helt synligt med marmorblock och pelare kringspridda i terrängen. Dessa kunde nu användas i det stora reparationsprojektet. Att vi vet vad som hände kan vi tacka en fransman som skrev ner hur man gick tillväga för att reparera borgen år 1522. Han beskriver i detalj hur man forslade bort marmorblocken och grävde allt djupare i jorden för att hitta mera byggnadsmaterial. Han redogör också för upptäckten av den stora gravkammaren som johanniterna först beundrade och sedan slog sönder. En del av marmorblocken fördes för att brännas till kalk, en del användes som hela. Och så försvann mausoleet i Halikarnassos från världskartan. 

Resterna av Mausollos grav

I den gamla borgen vid Bodrums hamninlopp finns en verklig arkeologisk skatt, som svampdykarna hittade utanför Uluburun (vid Turkiets sydkust) år 1982. Det är ett skeppsvrak eller egentligen lasten från ett bronsåldersskepp, som sjönk någon gång i slutet av 1300-talet f.Kr. Lasten låg på havsbotten ca 40 meters djup exakt i samma position som den legat i det sjunkna skeppet. Själva vraket hade försvunnit nästan helt och hållet. Men genom att studera lasten och dess placering har arkeologerna kunnat göra en rekonstruktion av hur skeppet har sett ut. 

Det rekonstruerade skeppet

Fyndet på havsbotten så som arkeologerna hittade det

Fyndet har gett oerhört värdefull information om bronsåldershandeln i östra Medelhavsområdet. På basen av fynden i lasten har man kunna kartlägga skeppets seglingsrutt. Fartygen seglade redan då på en bestämd rutt och aldrig med ett tomt lastrum. Uluburunskeppet kom från det grekiska fastlandet där man köpt bl.a. bärnsten, som härstammade från norra Europa. Sedan seglade man vidare till Kreta där mykenskt keramik lastades ombord. Rutten gick vidare till Egypten där man köpte guld och elfenben och sedan vidare till dagens Israel, där vinamforor och blåskimrande råglastackor lastas ombord. Följande anhalt längs kusten norrut var Ugarit (dagens Syrien) där tenntackorna lyftes in in lastrummet. Tennet kom ursprungligen från Afghanistan längs karavanvägarna till Ugarit. När tennet var färdigtlastat seglar man vidare till Cypern (kopparön) för att hämta koppartackorna och sedan vidare österut tills stormen överraskade skeppet vid Uluburun.

De dyrbaraste fynden av guld hittade arkeologerna i aktern där kaptenen bäst hade kontroll över dem. Bland dessa fynd var bl.a. guldbägare, flera guldsmycken, små amuletter osv.


Att få se Uluburuskeppets last, som jag har läst om första gången 1984, var nästan en skakande upplevelse. Den enas olycka blir vetenskapsmännens guldgruva vad gäller ny information och kunskap.

En koppartacka som väger 25 kg

En vy från Labranda som ligger i 600 meters höjd

Vi besökte Labrabranda (en och en halvtimme från Bodrum) där svenska arkeologer har arbetat redan årtionden. Labranda är ett stort tempelområde upp på bergen, som i huvudsak har byggts under åren 380-340-f.Kr. Mausollos, som styrde i Karien, och startade byggandet av det stora mausoleet, var aktiv även här. Här firades varje sommar en femdagars fest till Zeus ära. Folk kom både från när och fjärran för att delta i festligheterna då det offrades både tjurar, får och getter på altaret framför Zeustemplet. Endast en liten del av köttet offrades till guden, resten tillreddes till en festmåltid som man avnjöt antingen under bar himmel eller i speciella byggnader för detta ändamål. Bl.a. Mausollos hade låtit bygga en ståtlig byggnad kallad Andron för dessa fester. 

Mausollos Andron i bakgrunden

Jesper Blid som senast har grävt fram en medeltida kyrka i Labranda guidade oss genom det stora arkeologiska området. En fin upplevelse trots den kvävande hettan. En liten tepaus gjorde underverk så att vi kunde fortsätta vår rundvandring.

Jesper Blid förevisar de svenska arkeologernas nyaste utgrävningsplats

Vi lämnade det heta Bodrum bakom oss för ännu en natt i en naturhamn. Ett dopp i havet och en snorklingstur och sedan en lugn natt innan det var dags för den korta sträckan tillbaka till Bodrum där bussarna skulle vänta på oss kl. 7.00.